WindAnn´s Arja "Penny"

Titlar: Lydnadsdiplom i lydnadsklass I, II, III samt Svenskt Lydnadschampionat Övriga resultat: uppfl. lägrekl spår, tävlar i agiliklass III och hoppklass III, Blekinge Agilitymästare large 2008 (med Catja Knutsson som förare), deltaget på SM i lydnad 2011 Född: 2005-03-29 Kön: Tik Ras: Border Collie Uppfödare: Ann Björkenius, Storvreta, WindAnn´s kennel  hem.passagen.se/buspejfli/ Fader: GK Vallh Pr SAgCh Asphagens Don Moder: GK Vallh Pr Seglinges Winda Penny kom till oss hastigt och lustigt hösten 2006. Varken jag eller Micke hade väl egentligen tänkt att vi skulle ha en Border Collie. Jag vet hur mycket de kräver och med två mindre barn och allt jag sysslar med tyckte inte jag att tiden räckte för en så krävande hundras. Min tanke är också att Border Collien ska jobba med vallningen och vet själv att jag inte har tid att lägga in en sysselsättning till i mitt redan pressade schema. Penny hade haft lite problem med vallandet och gick nu alldeles för hårt på fåren. I sin första familj var Penny till hon var över ett år och sedan kom hon tillbaka till sin uppfödare. Vid denna tid var vår familj på besök hos vår kompis Anna i Täby. Vi hade precis fått avliva Essa som blev 13 år och Sprätt skulle fylla 13 den hösten. Vi diskuterade hur Loup skulle reagera när han plötsligt skulle bli ensam efter att ha varit van vid en flock. Anna berättade då om Penny som behövde ett nytt hem och inte nödvändigtvis behövde valla. Anna ringde Ann men då var Penny redan påväg att bli omplacerad.  Mycket kort tid där efter fick jag samtal från Ann att Penny inte kunde stanna i sin nya familj och återigen behövde ett hem. Det är klart att vi öppnade dörrarna för denna lilla hund. Vi upptäckte snart att Penny inte var en helt lätt men otroligt social och charmig. Penny har haft många olika rädslor som vi fått jobba en hel del med och det har tagit tid. Nu är Penny mycket bättre och hon litar på mig vilket är en enorm seger. Penny är en jätte duktig spårhund och mycket noggrann i spåret men tyvärr så är hon skotträdd. Hon springer gladeligen fram till skytten men det är det uppdykande ljudet som hon inte klarar. Detta året var vi med på SM i lydnad och jag känner väl egentligen att Penny har klarat mer än vad jag trodde att hon skulle kunna. Jag vet inte om jag kan begära mer av henne så vi tävlar nu bara för att ha roligt och kommer vi med till nästa års SM så är det fantastiskt men inget jag pressar oss till.