 |
Foxfire Geyser van Iouri |
| Förare: Annika Hedsten Titlar: Lydnadsdiplom, Svensk Lydnadschampion, Svensk Elit lydnadschampion, Svensk Agilitychampion, Korad Meriter: Deltog på SM i agility 1990-1997 och blev 2:a två gånger och 5:a två gånger, lagguld i Agility 1994 med lag Dream Team och lagbrons 1991 med lag Karlshamnsjyckarna, Deltog i landslaget i agility 1991-1995, Deltog på två EM i agility - 1994 i Holland och 1995 i Italien, 2:a på nordiska mästerskapen i agility 1994 (Danmark), 5:a på Nordiska Mästerskapen i agility 1995 (Finland), Deltog på SM i lydnad 1991, Kvalad till SM i lydnad 1993 men kunde ej deltaga på grund av skada, Född: 1988-02-26 Död: 2003 Kön: Hane Ras: Belgisk vallhund/Tervueren E: Iouri van de Hoge Laer U: Korad Shoshone Uppfödare: Ulla-Carin Totney, Gullringen, Foxfire kennel Geyser är min första Belgiska Vallhund och vilken tävlingshund. Han var fantastisk på tävlingsbanorna men en riktig jobbig hund utanför planen. Lite berodde det på att det var så man tränade hund förr. På den tiden var det ingen som tränade vardagslydnad på allvar, allt gick ut på tävlingslydnad. Vi hade därför en fantastisk planlydnad men utanför planen var Geyser mer än jobbig. Geyser stressade upp sig mot andra hundar och rådet man fick då var att bestraffa hunden för beteende och vad lärde den sig av det. Jo, att den andra hunden innebar problem och så hade man skapat en ännu värre situation. Geyser och jag tränade i rapport och han var riktigt duktig men tiden räckte inte riktigt till för fler tävlingsgrenar. När Geyser var ung var inte hans ljusa färg så accepterad på utställning trots att det bevisligen föds ljusa eller gråa i nästan varje kull. Av den anledningen så ställde jag inte ut honom så mycket men så plötsligt blev färgen accepterad även i Sverige. Jag anmälde honom på skoj till rasklubbens utställning som hedersveteran då han var 10 år. Geyser blev BIS och domaren tyckte han var jätte fin. Kul! 1993 var ett svart år för Geyser då han mådde jätte dåligt och ingen veterinär visste vad det var för fel på honom. Jag fick tillslut tips på en aukupunktör i Motala som kanske kunde se om det var något fel på hans muskelmassa. Efter tre besök i Motala fick jag tillbaka min pigga glada hund igen. Troligvis hade han fått en skada som påverkade musklernas arbete. Trots skadan så levde Geyser tills han blev 15 år och var en riktig liten följeslagare till vår dotter Emma när hon föddes. |
 Geyser på rymmen i Småland |
 Geyser och hönorna |
| Geyser skämmer ut mig |